Hur kommer det sig att brödkulturen har en stark metaforisk koppling till de tre abrahamitiska religionerna – judendom kristendom och islam? Jämför man med buddhismen och hinduismens heliga texter har brödet inte alls samma metaforiska betydelse av att vara gud självt – vilket brödet har i berättelserna om profeterna och gud. Oavsett vilken av de abrahamitiska religionerna du läser kommer brödet inta en väldigt central roll och den kopplingen finns fortfarande i brödkulturen kring Medelhavet, Mellanöstern och Europa. Ju längre österut mot Sydostasien, Kina och Japan som brödkulturen hamnar, desto torftigare blir även brödets associationer till religion, historia och kultur.

Det symboliska brödet är ett återkommande tema i de bibliska berättelserna och får mätta såväl den själsliga som den fysiska hungern. Gud säger till Moses i Andra Moseboken kapitel 16 att bröd kommer att falla ner från himlen för att mätta de hungriga. Faktum är att gud beskrivs som livets bröd självt ett flertal gånger i både Nya och Gamla testamentet. Nattvarden är ytterligare en stark association för Jesu kropp, i formen av nattvardsbrödet eller nattvardsoblaten, för att minnas Jesu död och uppståndelse. Brödets symbolvärde är förknippat med livets olika stadier, ett sått frö i jorden som sedan skördas och kan delas med andra för att ge oss livsenergi när vi tillsammans sitter vid matbordet och njuter av det nygräddade brödet.

Brödets kulturella kopplingar idag

Idag är bröd något flertalet av oss svenskar äter dagligen, till frukost mellanmål eller kvällsmackan. Om det är något som är förknippat med svensk brödkultur så är det knäckebröd! Och det kommer i flera former – runt, rektangulärt eller trekantigt, i olika sädesslag, råg, havre och vete samt som tunt knäckebröd och lite grövre knäckebröd. Finns det något godare än ett tunt knäckebröd med smör och ost? Är man utomlands och borta från Sverige en lite längre period kommer man säkerligen sakna både tunt eller grövre knäckebröd. Danskarna må ha rågbrödet och fransmännen baguetten men det svenska knäckebrödet är unikt! I Sverige har brödet även varit ett föremål för politisk debatt. När Socialstyrelsen gick ut med brödkampanjen att alla bör äta 3-5 skivor bröd om dagen år 1976 var det en del som tyckte det var rent av osmakligt och ren Sovjetkommunism. Att försöka uppmana till en större brödkonsumtion gick dock hem i de svenska stugorna och brödkonsumtionen ökade. I nuläget finns inga tendenser till att brödkulturen är på väg bort från svensk matkultur. Oavsett om det firas midsommar, jul eller påsk – nog finner vi både mjukt och hårt bröd på festbordet.